Så har man fått sitt knyte och kanske ställt ut lite grann. Katten blir vuxen och funderar på att ta ungar. Hur gör man då?

Först och främst ska man kritiskt granska sin egen katt, titta noga hur den ser ut i jämförelse med andra rasrepresentanter. Har man en katt med tveksamt temperament skall man inte överväga att ta ungar efter den. En katt får ej bättre temperament för att den fått ungar! Det är mycket hög arvbarhet på temperament. Har man ställt ut finns det skriftliga omdömen på katten vilket givetvis underlättar det hela. Jag föreslår att du ställer ut din katt en gång först innan du börjar planera kullar. Alltid är det någon utställning som inte är alltför långt bort. Se min artikel om hur man ställer ut. Eller ring din uppfödare och be om råd och hjälp.

När man då har granskat sin katt försöker man hitta en avelspartner som har de egenskaper man inte har hos sin katt eller nåt man gillar och skulle vilja ha hos ungarna. En färg kanske. Det som inte är så bra försöker man hitta hos motparten. Ex. En liten hona kan paras med en hane som är större. Katt med ljusa ögon para med en som har mörka ögon. Små öron kompenseras något om partnern har stora öron osv.

Vidare är det viktigt med stamtavlan. Linjeavel eller inavel som faktiskt betyder samma sak men låter mycket tråkigare. Det är mycket vanskligt och ska inte användas av nybörjare om det ens ska låta sig göras. Titta noga på honan och hanens stamtavla och se till att det inte finns för nära släktband två led tillbaka, helst inte tre led heller om det är möjligt. För nära släktskap dubblar uppsättningen av defekta gener lika mycket som friska och en hel del tråkigheter kan komma i dagens ljus. Sternumkrokar, svansknickar, rinnande ögon, små kullar osv. är alla resultat av sånt. Naturligtvis görs linjeavel för att försöka dubblera goda och bra egenskaper. Men dubbleringen kan inte ske utan att någon annan gen förloras. Och förlust av gener för motståndskraft mot infektioner etc. är farligt för katterna. Inget för nybörjare med andra ord. Genetiker rekommenderar en nivå inte närmare kusinparning vilket är ungefär 6,25%.

När det gäller temperament är det mycket hög arvbarhet på det. Alltså en hård och aggressiv katt kommer att ge många fler avkommor med lika temperament än ev. snälla partners kommer att kunna kompensera bort det. Skygghet är också ett sådant drag som kan slå igenom mycket stort och brett ibland avkommorna.

Ett försök att rangordna för oss viktiga egenskaper i fallande skala kan se ut som följer:

Starkast arvbarhet
Temperament
Storlek
Fertilitet

Tabbyteckning är dominant. I en kull på fyra ungar efter en tabby och en solid, blir det i genomsnitt 3 tabby och 1 solid unge. Ungefär samma förhållande är det för andra dominanta/starka egenskaper. Men som sagt mycket starkt för temperament.

Fertilitet och bäckenstorlek går vanligen i arv från mor till dotter. T.ex. lätta förlossningar. Det är bara att fråga uppfödaren till din katt så vet du vad som gäller. Normalstorlek på en kull är 4-5 ungar vilket också är det vanligaste ibland vildkatter. Ibland kan storleken variera beroende på omständigheter men snittet ligger runt 4.

Partner till din katt hittar du i annonser, hos klubben du är med i, på utställning etc. Det finns mycket bra sidor på nätet. Gå gärna till min länksida och pröva dig fram efter en fästman!

När du gjort ditt val kontaktar du ägaren till katten och frågar om pris mm. Det vanligaste är ca 500:- för själva språnget dvs. vid parningstillfället. Sedan brukar man få betala ca 500:- för varje levande unge. Men många har ett pristak på ca 2.500:- kronor för en hel kull. Givetvis finns det uppfödare som tar mycket mer betalt och hänför till stora omkostnader och importerade djur mm. Så har vi det alla som anstränger oss lite extra och bara använder det bästa materialet och det är lika dyrt för alla, så lyssna inte på sånt utan gå till en annan som tar mer normala priser. I något alldeles särskilt fall kan de kanske diskuteras, men generell är att, ingen katt är så bra att den kan motivera hutlösa priser!

Du kommer inte att få ett intyg som garanterar dig defektfria och ursnygga ungar!

Hankattens ägare fyller i ett språngbevis när parningen är över och du betalt grundavgiften. Det är viktigt att hanen är navelbrocksundersökt och har testiklarna undersökta. (Även honan ska vara undersökt mot navelbrock.) Men sådant brukar vara i sin ordning hos seriösa hankattägare. Skulle det visa sig att det inget blev kan man para om eller enas om något annat. Men tänk på hur jobbigt det är att hålla hankatt så var glad att sådana finns för dig och din hona.

Sedan skall du ha testat din katt för att se att den är fullt frisk. Denna testning brukar kosta runt 1.000-1.500:- för en katt. Man brukar testa mot FIP, Filv, Felv och Chlamydia. Det görs genom blodprov ifrån kattens framben och skickas sedan in till ett laboratorium i Uppsala. Statens Veterinärmedicinska Laboratorium. Efter några dagar kommer ett svar hem till dig eller din veterinär med resultatet. Detta är mycket viktigt att göra för din katt och hankattens skull. Han ska naturligtvis också ha blivit testad. Allt detta kan du diskutera med din veterinär och hankattägaren. Den som inte vill testa sin katt skall du ej gå till. Testet kan vara gjort någon tid tidigare och katten inte träffat någon katt emellan men definitivt vara gjort. (Jag själv är lite försiktigt med detta men har upplevt några saker som gör att jag kanske är lite väl försiktig.)
Har man egna avelsdjur är det naturligtvis inte lika nödvändigt.

När du så klarat av alla turer och din lilla älskling varit hos fästmannen några dagar är det dags att åka hem. Lyckliga sätter er i soffan och äter praliner och väntar på att de små underverken ska komma! Efter ungefär tre veckor blir brösten/vårtorna lite mörkare och skära. Titta noga för det syns ibland inte förrän efter fyra veckor, men det blir lite mörkare. Aptiten ökar och katten blir lite rundare ungefär samtidigt. Första veckorna blir honan ofta väldigt kelig och sover mycket. Senare kan hon bli tjurig och lite stingslig i allmänhet. Aptiten bara ökar och ökar, vissa äter oavbrutet tycks det. Det är viktigt att avmaska honan strax innan förlossningen och innan parningen. Efter ca 63-65 dagar kommer babysarna.

Efter ungefär 63 dygns dräktighet är det dags för nedkomst. Cirka ett dygn innan märks en temperaturförändring hos honan. Värkarbetet börjar också så smått med förvärkar som successivt blir starkare och starkare. Honan blir lite stel i blicken vid en värk och brukar spinna ganska mycket. Ibland gnäller honan till om värken är stark. Sitt bara bredvid och tala lugnande och klappa henne gärna. Det brukar ha en lugnande effekt och då blir värkarbetet effektivare. Till slut går vattnet och själva förlossningen börjar. I normalfallet brukar honan klara av alltihop själv och man skall inte lägga sig i. Lätt sagt men faktiskt är våra raser mycket duktiga mammor och klarar för det mesta sig själva. Försök att inte blanda dig i allt för mycket, det kan snarast störa än hjälpa honan. Sitt med som åskådare hellre. Ingrip bara om du säkert tror att något är fel. Låna gärna böcker på biblioteket som noggrant beskriver födsloarbete etc. Då känner man sig säkrare.

4-5 ungar är det normala. När ungarna och alla moderkakor är framfödda lägger sig honan till ro och diar sina små. Om du inte vill att honan skall äta upp moderkakorna tar du bort dem allt eftersom. Vanligtvis kommer det en moderkaka efter varje unge men ibland kan två ungar kommat tätt och sen kommer två kakor på en gång. Räkna noga att det är lika antal av varje. Viktigt eftersom det blir infektion om inte livmodern blir tömd.

Nu kan alla pusta ut och man kan gå till sömns. Honan vill ofta inte gå ur korgen de första dagarna så ställ gärna lådan och matskålar bredvid henne, så kommer hon att äta och göra sina behov mindre motvilligt.

Beroende på vilka färger det är på ungarna har de som nyfödda olika kroppsfärg. Brunmaskade Balinesungar är lite mer gräddfärgade på kroppen än dilutionsfärger. (Dilution betyder utspädd.) En lila eller choklad unge har mycket vit kroppsfärg. Choklad får mörkare trampdynor än lila som har rosa dynor etc. I vissa fall är det mycket svårt att skilja på dålig blå från lila, men det är undantag och man kan få hjälp med färgbedömning på utställning. Efter ca 4-5 dagar har en brun unge fått lite anstrykning på nosryggen och eventuellt öronen. En lila unge är mycket ljus länge. Är du tveksam lägg ungarna bredvid varann och jämför kroppsfärgen. Mycket ljusa ungar blir lila eller choklad. Skulle man skicka in stamtavelrekvisition med fel färguppgift går det att ändra, ingen katastrof alltså!

Så har vi detta eviga dilemma, tabby eller solid? Ofta kan det vara ganska knivigt att se på små ungar. Även för en rutinerad uppfödare är det svårt att skilja tabby och solida ungar tidigt. Men lite tips finns det ändå. Tumregeln är: solid har mörkare nosrygg och mörkare öron. (Titta noga på örats innerkant, är det ljust där blir ungen med stor sannolikhet tabby.) Ibland kan även nostippen tidigt bli rent färgad på solidmaskade ungar. Är färgen lite melerad eller uppsprucken i rosa är det troligen tabby.

För att få sk. dilutionsfärger måste föräldrarna vara bärare av detta. Titta i stamtavlan så ser du vad som finns bakom. Två bruna kan få lila "barn" om föräldrarna har föräldrar som givit dem anlaget. Det räcker inte med att bara en föräldern bär på anlaget eftersom det är recessivt (icke dominant). Först kommer brun sen blå, choklad sen lila osv. Det är alltså svårast att få lila ungar eftersom det ligger lägst på skalan. Men som sagt kolla med din uppfödare vad hon /han vet eller titta i stamtavlan . Kanske har din katts syskon fått ungar och du kan forska den vägen.

• Avmaskningen av katterna och ungar är mycket viktig. Jag har testat en hel del preparat och vet att smaken är olika. Men tänk på att Banminth kan ge pigmentskador på maskade katter.
• Sänd in registreringen av ungarna så snart du kan se färgerna. Den sänds till avelssekreteraren i din klubb. Betala in pengarna för registreringen till klubben innan och bifoga kopia av inbetalningen med registreringsansökan. Det tar några veckor att få stamtavlorna så var ute i god tid.
• Ungarna skall vaccineras vid ca 8-12 veckor och då passar man på att fråga veterinären om det är något man undrar över. Försäljningen sker sedan vid ungefär 12 veckor och då skall ungarna ha ett färskt (max en månad) veterinärintyg med sig. Betänk att det finns många fördelar med att vaccinera vid 11-12 veckor. För tidig vaccinering kan ge reaktioner samt beroende på mammans antikroppar kattungarna får genom mjölken ger tidig vaccinering mycket lågt skydd och måste absolut kompletteras 2gg för att ge fullt skydd.
• Beträffande foder bör man vänja ungarna tidigt vid olika sorters mat. Torrfoder, blötfoder, husmanskost osv. Dock ej kryddad mat och rökt! Enklast gör man det genom att blanda i lite husmanskost ex.vis. i basfodret. Växla inte tvärt mellan olika helfoder, utan blanda om dem och vänj sakta in det nya fodret. Annars ger det ofelbart magproblem.
• Låt gärna kattungarna prova olika sorters sand och strö i lådan för att vara säker på att den inte vägrar gå på just den sorten som den nya ägaren använder.
• Skicka gärna med en lista på kattungen är van vid att äta och kanske lite allmänna tips och råd till den nya ägaren.