November 2003
GCCF statistik är publicerad för de senaste 10 åren och visar på en minskning för de maskade raserna siames och balines. Oriental samt Orientaliskt långhår (Javanes) även kallad Angora, ligger i stort sett still alternativt ökar .
Eftersom Storbritannien där GCCF står för merparterna av registreringarna, är det land Sverige vanligen importerar ifrån pga stränga importregler, blir dessa siffror av största intresse även för oss.
Storbritannien i sin tur har ännu hårdare importregler än oss men pga att siamesen alltid varit en av de allra populäraste raserna där under många år har avelsbasen varit jämförelsevis stor och många uppfödare finns och de har klarat genpooler mm. Men om siffrorna skall utvecklas enligt statistiken för dessa 10 år blir man orolig.

Länk till GCCF statistik här!

Det är bekymmersamt att utvecklingen visar såpass kraftig nedgång för de maskade raserna. Siffrorna för Siames kan inte för dagen förklaras men vi skall naturligtvis gräva djupare i det och be att få återkomma kring det.

På Balinessidan beror nedgången troligen på brist på avelsmaterial samt att man i GCCF inte kan ställa ut varianter eftersom endast siames med korthårig bakgrund får tävla som "siames". Detta gör i sin tur att balines/varianter är mycket ointressanta för engelska uppfödare eftersom de är svårare att sälja.
Balineser däremot är mycket eftertraktade eftersom de är så ovanliga och priserna har skjutit i höjden.

 Det är också så att balinesuppfödare generellt har svårt att få para med bättre siameshanar, då balines som ras inte gillas av alla siamesuppfödare. Siamesuppfödare är en mycket stark maktfaktor inom kattvärlden i Storbritannien, och därför kommer troligen inte varianter tillåtas på utställningar inom en snar framtid heller, vilket gör att få, vill hålla på med variantparningar för att vidga genpoolen en aning. Vidare vet många inte vad en variant är. När man avlar balines är det ibland bra att man parar mot siames för att vidga genpoolen. Vilket behövs ibland, då balinesen är en av de ovanligaste raserna i världen.  Den avkomma man får i sådan kombination är naturligtvis endast avsedd för balinesaveln, men i övrigt är den lik en siames och blir en förträfflig sällskapskatt. I många andra europeiska länder kan man tävla varianter på utställning, därför har de ett högre värde generellt än just i Storbritannien
där de ibland nästan ges bort!

En intressant notering i sammanhanget med ursprung och variantavel är CFA som är dominerande i USA och registrering av raskatter där.
Tilläggas bör för den oinvigde är att CFA anses ha världens strängaste registreringsregler på siames och balines. Endast de fyra "heliga" ursprungs-färgerna godkänns. Dessa är brun-blå-choklad samt lilamaskat. De övriga siamesfärgerna registreras som colour point shorthair.
Eftersom Balines är en ursprungsras där, ser man helt annorlunda på den, och har till och med något för oss helt okänd not i stamtavlan.
I stamtavlor på siames finner man ibland beteckningen "suspected longhair carrier" utmärkt med en liten stjärna vid kattens namn *. Det betyder att siamesen ifråga misstänks bära långhår och kan på så sätt få balinesungar i rätt kombination. Detta har jag själv nyligen stött på då jag inte förstod hur en CFA registrerad balineshane kunde ha två siamesföräldrar!? Dessutom kom hans anfäder från kända amerikanska siamesuppfödningar. Slumpen gjorde att när denna hanes siamesföräldrar parades blev en unge av 5 balines! Parningen gjordes om något år senare och gav samma resultat.

 Visst säger vän av ordning, så var det ju balinesen kom till! Men jag själv trodde i min enfald att man i dagsläget isolerat de linjer av siames som gav långhår, för att, inte sprida det ibland siameserna som bara bär korthår så att säga. Det är väl det som noten är tänkt för.
Hursomhelst går det att registrera en balines i USA efter två siameser med ovan nämnda not eftersom man anser alltjämt, att siamesen är balinesens moder i grunden. CFA har naturligtvis även vad vi kallar varianter men detta skrivs inte ut i stamtavlan.

För att återgå till GCCF och Storbritannien, kan ytterligare ett skäl på balinesens nedgång troligen vara att, ex.vis balines måste ha minst 5 generationer maskade katter bakom sig för att registreras som balines i GCCF. Troligen är det därför Orientaliskt långhår ökat på balinesens bekostnad då viss rasblandning sker för att få fram Javaneser (orientaliskt långhår, angora) eftersom det maskade utfallet i sådan kombinationer inte registreras som Balines. Troligt är också att den riktning mot extremt utseende som varit speciellt över de 10 sista åren fått folk att vända raserna ryggen.

Samma tendens har det varit sista åren i Sverige och det föds allt mindre katter med endast originalrasen/raserna bakom i stamtavlan. Detta gör att vi inom SES känner att vår hållning att uppmuntra och på alla sätt främja renrasaveln ligger mycket rätt i tiden, samt på sikt kommer att bli mycket viktig om inte ex.vis siamesen skall dö ut helt i sin original form. Siames är inte en färg som vissa tycks  tro! Det är en av världens äldsta raser och är i mångt och mycket en helt unik ras. Den har delat med sig av sina rasunika egenskaper till många andra raser men nu plötsligt är den på flera håll bara degraderad till en färg! och i princip fri avel tillåts med andra raser och ändå menar man att det är siameser. Detta är synnerligen märkligt.

Det finns i princip bara fördelar med att avla rasrent, och om man hjälps åt och planerar, samarbetar etc går det alldeles utmärkt att hitta linjer och avelsmaterial. Vanligt är att vi som föder upp, ber våra köpare till ex.vis hankatter att få låna hanen innan han blir kastrerad. Detta är ytterligare ett utmärkt sätt att främja aveln och vidga genpoolen.
Men denna typ av inriktning kräver mindre självcentrering i uppfödningen och samarbete måste prioriteras.

När det gäller oriental resp orientalisk långhårsavel är det
samma principer som ger bäst resultat. Behöver man nya blodslinjer i dagsläget, är import det bästa alternativet, om man inte kan finna tillräckligt obesläktat material. Visserligen är det dyrare och mer arbete men man har ett ansvar som uppfödare också! Startar man uppfödning på en mindre ras måste man ta med i beräkningen kostnader för sådant samt längre avstånd till ev andra uppfödare, avelshanar etc.
Att bekvämlighetsavla mot maskat av olika skäl är ingen bra strategi eftersom rasstandarden skiljer sig på ett antal punkter väsentligt.
Väljer man ändå att para dessa mot siames alt balines borde ju syftet vara att få fram helfärgade katter och de ev maskade katterna säljs  något billigare som utmärkta sällskapskatter med avelsförbud, och alla blir nöjda och glada. Så har det ju alltid varit.
Att kopian inte kan jämföras med originalet!

Glädjande nog har flera nya uppfödningar sett dagens ljus på sistone och velat dela våra mål och gemenskap inom Svenska Siamessällskapet, och vi hoppas på en ljus framtid. Registrerings-siffrorna hos oss har blivit betydligt högre än vad vi kalkylerade med för ett år sedan när vi satte oss ner på Nobeldagen och drog igång det hela. Allt går om man bara vill!

Caroline Bergelt
Ordförande Svenska Siamessällskapet